Guy Breton – känd under smeknamnet ’P’tit Max’ – tog över familjens domän i Villié-Morgon 1986. Fram tills dess hade hans farfar sålt sina druvor till det lokala kooperativet. Decenniet dessförinnan, alltså 1970-talet, var en period när mycket förändrades till det sämre i Beaujolais. Traditionellt jordbruk ersattes av kemikalier, mogna druvor av sockersäckar, spontan jäsning av aromjäster, hederligt hantverk av industriell stordrift. Lyckligtvis började en genomtänkt motståndsrörelse växa fram under 1980-talet. Till en början bestod den av ett fåtal bönder, varav den kaliforniske vinhandlaren Kermit Lynch dubbade en kvartett till ”The Gang of Four”. De här fyra odlarna – numera legendariska namn – var Marcel Lapierre, Jean Foillard, Jean-Paul Thévenet – och Guy Breton.
Breton brukar fyra hektar vinmark, varav det mesta ligger inom appellationen Morgon. De flesta av rankorna har nått minst övre medelålder och ganska många är rent ut sagt lastgamla. Odlingarna sköts sedan mer än trettio år enligt ekologiska principer – dvs fritt från kemikalier förutom traditionella insatser med svavel och koppar – men utan att Breton någonsin brytt sig om certifiering. I källaren handlar det om att vinifiera hela klasar av mogna druvor, med minimal tillsats av svavel endast direkt efter pressningen. Vinerna får utvecklas i begagnade bourgognefat från DRC, vanligen från ett drygt halvår och upp till knappt ett år innan de buteljeras.
Guy Breton uppskattar själv viner som är lätta och transparenta, och skördar gärna lite åt det tidigare hållet. Därför är hans stil den ljusaste, minst alkoholstarka och minst tanninrika av gruppen hos Kermit Lynch. Samtidigt har vinerna en stark känsla av mineralitet och kan åldras med behag längre än de flesta. För oss är Breton en favorit sedan länge – de vi har druckit med rejäl ålder (exempelvis 89an) hade utvecklats fantastiskt fint.
Certifierad ekologisk produktion