De mindre odlarna är på god väg att förnya bilden av Champagne – en region som länge dominerats av ett antal stora handelshus. Dessa giganter har gjort vin som i decennier marknadsförts som det mest glamorösa man kan dricka, trots att druvmaterialet ofta varit av relativt låg kvalitet. Champagne har gjorts i källaren. I blandningen av olika lägen och årgångar, och med generös hjälp av socker och andra tillsatser, för att kunna leverera stora volymer av en produkt som är likadan år ut och år in.
Under 2000-talet har samtalet i och om Champagne förändrats i grunden. En ny generation vinbönder har börjat ta mycket bättre hand om de fantastiska marker som finns i området. Man har börjat fokusera på arbetet i vingården och framförallt på att buteljera och sälja det man själv odlar, i stället för att som tidigare skörda druvor med hög avkastning till de stora husen.
Rörelsen som brukar kallas ”odlarchampagne” – vin från mindre odlare, ofta hantverkare som fokuserar på att arbeta jorden – har också fångat upp den energi som genererats i den större vinvärlden kring att odla och buteljera ett så ärligt och rent vin som möjligt. Att bry sig om sina marker och se vinet som en produkt av jorden låter i dagens vinvärld kanske inte som något ovanligt, men det är svårt att överdriva vilket skifte det inneburit för en region som Champagne.
Trots att odlarrörelsen fortfarande är relativt liten i förhållande till de stora husen, så har deras idéer börjat påverka mycket av det som händer i regionen. Det är ett skifte i hur man odlar, hur man vinifierar, och framförallt hur man pratar om sin jord. Många av dessa små odlare ser på sina olika delar av mark precis på samma sätt som man länge gjort i Bourgogne – som ett lapptäcke av ibland ganska små bitar land som kan ge väldigt olika uttryck, trots att de ligger nära varandra rent geografiskt.
Man kan kalla odlarrörelsen i Champagne en revolution som delvis blivit genomförd. Och den har skett inte genom att förkasta all tradition som finns i området – bara de dåliga delarna. Man har hoppat över en generation och gått tillbaka till sina farföräldrars sätt att odla, men även suddat ut bilden av Champagne som en statisk dryck, likadan från år till år, och börjat se den för vad den kan vara: en produkt av plats, druva och växtsäsong. Vin, helt enkelt.