”2021 blev ett väldigt komplicerat år…
En sommarvarm vecka i slutet av mars räckte för att knopparna skulle slå ut, och den sjätte april blev de nupna av frosten.
Lyckligtvis är aligoté lite senare i starten, och de parceller som beskars sent hade ännu inte hunnit knoppas. Totalt sett räddades åtminstone en halv skörd.
Det ständiga strilandet, vinden, och de kylslagna temperaturerna besparade oss varken peronospora, oidium eller gråröta.
I slutet av september hade vårt lag av skördare sorterat druvorna noga redan på rankan, och de ovanligt snabba jäsningarna gav viner som skiljer sig markant från de tre senaste årgångarna: spänning och mineralitet är tillbaka!
2022 gav oss leendet åter…
Växtsäsongen: efter en mild och torr vinter knoppades rankorna i början av april då vi, som så ofta numera, fick en liten köldknäpp, men frosten gjorde nästan ingen skada.
Under den varma och torra våren utvecklades vinrankorna i högt tempo. Blomningen kom tidigt och snabbt.
Några skurar vid rätt tidpunkt gjorde sitt till för att få druvorna att växa. Sommarens värmeböljor hindrade peronospora från att utvecklas, men oidium tittade fram här och var, dock utan allvarliga följder.
Skörden ägde rum 5-21 september.
En vacker skörd, med normala mustvikter, som jäser på ganska fint!
Men – de extrema klimatförhållandena fortsätter att oroa oss, och tvingar oss att utveckla våra arbetsmetoder i de korta och långa perspektiven.
Vi har påbörjat ett försök med pergola i Vau de Vey, för att emellanåt skänka druvorna lite skugga, och de kommande veckorna ska vi plantera ett hundratal träd av olika slag i Bel Air.”
Foto: Jean-Luc Luyssen, M.Teguma, Geoffrey och Romain De Moor.