Sugen på något helt nytt, eller har du redan fallit pladask för Frankrikes alpnära viner? Oavsett vilket – följ med på vår matiga introduktion till ett av de mest spännande vinområdena. Vi på Vin & Natur älskar allt det lantliga – korna, ostarna, frukten – som Savoie står för. Vi samarbetar med flera skickliga bönder härifrån och vill gärna bidra till ökad förståelse för området.
Vad är då det mer som är så lockande med Savoie? Ja, förutom det undersköna oförstörda bergslandskapet så är det nog mångfalden. Tack vare vare sitt avsides geografiska läge och sin småskaliga produktion har området lyckats bevara mycket av sin särart. Savoie en av de allra mest intressanta vinregionerna när det kommer till unika druvsorter och rena svalodlade stilar.
Det är också ett område med saker på gång. Nya unga odlare etablerar sig, gamla drar sig tillbaka. Allt fler bönder konverterar till ekologisk/biodynamisk odling inspirerade av seriösa förebilder, och nere i källarna blir metoderna mer naturliga och transparenta. Övergivna historiska lägen återplanteras och uråldriga lokala druvsorter räddas från glömskan – allt bidrar till ökad mångfald. Det finns en positiv rörelse, kan man säga.
Historien
Vin har odlats i Savoie sedan romartiden och antagligen ännu längre. Den keltiska urbefolkningen kallades ’allobrogerna’ och hade sin egen familj av druvsorter: ”vitis allobrogica” – föräldrar och släktingar till druvsorter som fortfarande är i bruk, till exempel mondeuse. Berömda latinska författare som Plinius och Columella beskrev området under seklet innan vår tideräkning, men förmodligen hade grekiska kolonisatörer färdats uppför Rhône redan flera hundra år tidigare och delat med sig av sina kunskaper om vin.
Under tidig medeltid var klostren och kyrkan de stora landägarna, precis som på så många andra håll i Europa. Redan då skapades de kunskapsmässiga förutsättningarna för dagens namngivna lägen och cru-byar. Munkarna arbetade målmedvetet med att namnge och kategorisera de olika lägena, och på att förfina hantverket kring vinodling och vinmakning.
Plötsligt, i ett oväder natten 24 november 1248, lossnade en del av den enorma kalkstensklippan Mont Granier och orsakade ett jordskred av bibliska proportioner. Fem hela byar raderades ut och tusentalet människor omkom. Rasmassorna från berget bildade jordmån för framtida odlingsområden i de centrala cru-byarna Abymes (’avgrunden/ruinerna’) och Apremont (’det bittra berget’) nordost om Mont Granier.
Efter medeltiden blev jordägandet mer uppdelat i och med att det feodala samhället gradvis ersattes av självägande bönder. Franska revolutionen 1789 innebar att många av områdets småbönder fick möjlighet att köpa loss egendom som staten hade beslagtagit från kyrkan. Att många odlare gick från att vara underställda arrendatorer till självständiga bönder var positivt för vinernas kvalitet.
Först 1860 blev Savoie en del av Frankrike, efter att i fem sekler varit ett självständigt hertig- och senare kungadöme som även omfattade Piemonte, Aosta, Nizza och Sardinien. Inom kort fick de savojardiska vinbönderna kännbar konkurrens av billigare och alkoholrikare viner nerifrån södra Frankrike. 1877 kom de första utbrotten av phylloxera (vinlus), och de orsakade lika stor förödelse i Savoie som på andra håll.
De sista åren av 1800-talet innebar en pånyttfödelse för vinområdet, med omfattande återplanteringar. Sorgligt nog satte första världskriget stopp för den utvecklingen, och jordbruket fick en skriande brist på arbetskraft. Den negativa tendensen fortsatte under de närmaste årtiondena med låga födelsetal, urbanisering, och ännu ett världskrig.
Under efterkrigstiden tog återväxten fart, men skyndades dessutom på med intensiva kemiska insatser i vingårdarna. När de moderna skidorterna i Savoie byggdes upp under 1970-talet skapades ett behov av snabbproducerat lokalt vin i stora kvantiteter. Först de senaste årtiondena har fokus skiftat till sundare jordbruksmetoder och högre kvalitet, tack vare numera legendariska föregångare som Michel Grisard.
Området
Savoie är utan tvekan ett av de mest sceniska vinområdena i Frankrike. Vingårdslägena är relativt utspridda i departementen Savoie och Haute-Savoie, men många av dem är samlade strax söder om staden Chambéry, vid foten av det majestätiska Mont Granier och på sluttningarna till Massif des Bauges som bjuder på ett pärlband av fina söderlägen utmed vägen upp mot Albertville.
Combe de Savoie
Strax söder om staden Chambéry öppnar sig Combe de Savoie, en vidsträckt dalgång som omges av ett par höga bergsmassiv. Här finns den största andelen av alla planteringar i Savoie. De flesta av områdets typiska druvsorter odlas, men i synnerhet jacquère, altesse och mondeuse. Byarna som har tilldelats cru-status heter Abymes, Apremont, Saint-Jeoire-Prieuré, Chignin, Montmélian, Arbin, Cruet och Saint-Jean de la Porte.
Les Abymes och Apremont ligger i skuggan av Mont Granier och har en terroir som består av rasmassor, det vill säga kalkstensgrus, sten och klippblock som lossnat från berget. Det här är två byar som huvudsakligen odlar jacquère under beteckningen ’Vin de Savoie’ med tillägg för cru-namnet. Domaine Giachino gör flera fina exempel på jacquère härifrån. Nyligen har vi också fastnat för Mathieu Apffel i byn Saint-Baldoph, i de södra utkanterna av Chambéry.
Chignin är en av vinbyarna i Combe de Savoie med längst historia. Den är mest känd för sin cru Chignin-Bergeron, vars vita viner uteslutande är baserade på roussanne. Vinet växer i branta sydvästlägen vid foten av Massif des Bauges, där många soltimmar ger hög mognad åt druvorna samtidigt som svalare luft från de omgivande bergen hjälper till med fräschören. Ett par av de mest intressanta domänerna här, både vad gäller läge och metoder, är Gilles Berlioz (Domaine Partagé) och Adrien Berlioz (Cellier des Cray).
Utmed vägen upp från Montmelian upp mot Albertville finns en rad gynnsamma lägen vid foten av Massif des Bauges. Hela denna långsträckta sluttning vänder sig mot söder/sydost. Jorden har inslag av röd lera som lämpar sig bra för att mogna ut och ge struktur till den blå mondeuse. Byarna som är kända för just den druvsorten heter Arbin, Saint-Jean de la Porte och Frétérive. Det var här Michel Grisard startade sin legendariska domän Prieuré Saint-Christophe i slutet av 1970-talet, och senare även tog initiativ till det kollektiva projektet Domaine des Ardoisières i Fréterive och Cevins, i en sidodal till Isère.
Ända uppe i Albertville odlar Jean-Yves Perron ett par hektar med gamla stockar i de branta sluttningarna ovanför staden. Han gör härligt egensinniga tolkningar av lokala druvor som jacquère, altesse, roussanne och mondeuse, oftast med mer eller mindre lång skalkontakt för de vita vinerna.
Lac du Bourget
Utmed västra stranden av Lac du Bourget finns ett par crus, Monthoux och Marestel, som är specialiserade på att odla druvsorten altesse. Vinerna går under beteckningen Roussette de Savoie med tillägg för cru-namnet. Monthoux växer i kommunen Saint-Jean-de Chevelu, medan Marestel växer i kommunerna Jongieux och Lucey. Båda crus odlas enbart i högt belägna, branta sluttningar.
Lite längre norrut finns ytterligare en cru, Frangy, som också är specialiserad på Roussette de Savoie. Vin de Savoie av jacquère samt blå druvsorter som gamay, mondeuse och pinot noir i trakterna runt Lac du Bourget kommer istället från crus Chautagne och Jongieux. Jordmånerna i de olika byarna består dels av nedrasat kalkstensgrus av kimmeridge-typ och dels av morän från äldre omgivande glaciärer.
Lac Léman & Vallée de l’Arve
Haute-Savoie är den nordliga halvan av vinregionen Savoie. Strax söder om Genèvesjön ligger de fyra cru-byarna Ripaille, Marin, Marignan och Crépy. Här odlas mestadels chasselas, precis som i det schweiziska vinområdet Vaud på andra sidan sjön. I det här området verkar sedan 2008 Dominique Lucas på biodynamiska Les Vignes de Paradis.
I floden Arves dalgång, ungefär halvvägs mellan Genève och Chamonix Mont-Blanc, ligger byn Ayze (eller Ayse) som också är en namngiven cru. Till skillnad från övriga viner i Savoie framställs vinerna härifrån huvudsakligen av den lokala gröna druvsorten gringet. Dessutom odlas den minsta lika lokala roussette d’ayze samt små andelar altesse och mondeuse. Domaine Belluard är den absolut viktigaste producenten i Ayze.
På 450-550 meters höjd är vingårdarna i Ayze några av de högst belägna i hela Savoie, men de får gott om sol i gynnsamma söderlägen. Jordmånen består huvudsakligen av kalkstensgrus från Chablais-bergen i norr, och sediment från omgivande glaciärer och vattenfall som bildat kalkrik märgel och järnrika leror. Markerna är väldränerande, så rankorna får bara nätt och jämnt det vatten de behöver. Den speciella terroiren översätter i låga uttag och fin koncentration. ’Vin de Savoie Ayze’ är ett friskt mousserande vitt enligt traditionell metod.
Seyssel
Seyssel ligger vid en sträckning av övre Rhône, bara tre mil söder om Genève. Här har odlats vin åtminstone sedan 1100-talet. Det är också den äldsta appellationen i Savoie och den enda som är begränsad till en by. Ovanligt nog rör det sig egentligen om två byar med samma namn, som ligger på varsin sida om floden och i var sitt departement. Vingårdarna klättrar i branta sluttningar där de kan fånga tillräckligt med solsken i gynnsamma lägen. Hela dalgången skyddas av berg i väster och får hjälp med temperaturen av mildare luftströmmar uppifrån Lac Léman.
Jordarna i Seyssel har varierande blandningar av grus, sand och lera som eroderat från bergen ovanför, men är genomgående kalkrika med dränerande egenskaper som kommer väl till pass i det relativt regniga klimatet. De stilla vinerna är baserade på altesse och den minst sagt lokala molette, medan de mousserande dessutom kan innehålla chasselas och måste ha minst 10% altesse. Vinerna är genomgående lätta och beskrivs ofta som florala med toner av viol och iris.
Bugey
I den sydligaste delen av Jura-bergen, ungefär fyra mil rakt öster om Lyon, ligger området Bugey, som historiskt sett (det vill säga innan vinlusens härjningar) var långt mer planterat med vin än det är idag. Numera odlas ungefär 500 hektar, att jämföra med dåtidens 7000. Även om Bugey som vinregion är administrativt fristående från Savoie, så har både landskapet och vinerna en hel del gemensamt. Vingårdarna ligger i mer eller mindre branta södersluttningar i sidodalar till floden Rhône, som gör ett par dramatiska böjar genom området innan den fortsätter västerut mot Lyon.
Bugey (by-sche) har sin egen AOC från 2009. Vanligast är stilla vita av chardonnay (minst 70%) och blanc de blancs méthode traditionelle. Det görs också en del stilla vita av jacquère och altesse. Bugey är ändå kanske mest känt för de lätta friska mousserande Bugey-Cerdon av poulsard och gamay, framställda enligt méthode ancestrale, med låg alkohol och måttlig restsötma. Ett fint exempel på den här stilen kommer från Raphael Bartucci. De stilla röda från området är också lätta viner som framställs av pinot noir, gamay och mondeuse. Cru-byarna i Bugey heter Cerdon, Montagnieu, Virieu-le-Grand och Manicle. I Bugey finns dessutom flera intressanta producenter som emellanåt eller konsekvent arbetar utanför AOC-systemet, som François Grinand, Jean-Christophe Pellerin och Guillaume Lavie.
Druvsorter i Savoie
Savoie har sedan gamla tider en uppsättning alldeles egna druvsorter som i stort sett inte odlas någon annanstans – och för att krångla till det hela har samma druvsort ofta flera lokala namn.
Gröna Sorter
Jacquère
Den vanligast förekommande druvan i Savoie – sammanlagt 900 hektar betyder nästan hälften av all vinodling i området. Jacquère är en sent mognande grön druvsort med hög syra och låga mustvikter. Vinerna jäser vanligen i tank och blir lätta, rena och friska med alpint mineraliska uttryck. Aromatiken är relativt neutral med toner av gräs, örter, grönt äpple och citrus. För många är nog detta sinnebilden av ett vitt vin från Savoie. Cru-byar för jacquère: Abymes och Apremont, Chignin, Jongieux och Saint-Jeoire Prieuré.
Altesse
Synonym med ’roussette’. Grön druvsort som tros ha sitt ursprung i Marestel, Jongieux. Den odlas på knappt 300 hektar och är nära släkting till chasselas. Altesse mognar sent med goda mustvikter, och som namnet antyder rodnar skalen när druvorna är helt mogna. Vinerna jäser ibland i fat och får florala, nötiga toner med rikare gul frukt och aromer som bergamotte, hasselnöt och mandel. Tack var den klingande syran utvecklas de väl med lagring. Namngivna crus för Roussette de Savoie: Marestel, Montoux och Monterminod.
Gringet
Grön druva med ursprung och urgammal historia i Haute-Savoie. Gringet antas av forskarna ha vuxit i byn Ayze redan innan romartiden, och är inte besläktad med savagin som man tidigare har trott. Det finns idag bara 26 hektar kvar, varav 22 hos Domaine Belluard i byn Ayze, och resten i Bonneville och Marignier. Används både till stilla och mousserande vita. Cru för mousserande: Ayze.
Roussanne
Grön druva som är mer bekant från Rhône-dalen. I Savoie kallas den sedan gamla tider för ’Bergeron’ (=aprikos). Den odlas uteslutande på de brantare sluttningarna i cru-byarna Chignin, Francin och Montmelian. Roussanne tenderar till höga mustvikter, vilket översätter i aromatiskt aprikosfruktiga, honungslena smaker och ganska fyllig alkohol. Chignin-Bergeron får emellanåt jäsa i fat och genomgår oftast malolaktisk omvandling.
Mondeuse Blanche
En urgammal sort med 2000 års belagd historia i Savoie. Mondeuse blanche är den ena föräldern till syrah och dessutom nära släkting till viognier. Den odlas på bara fem hektar, främst i Bugey, Apremont och Cevins. Vinet får florala och lätt kryddiga toner som påminner om magnolia och akacia. Smakprofilen blir mjukare än den hos jacquère, med lite lägre syra.
Chasselas
Tidigt mognande grön druva som är mäkta populär på andra sidan sjön, i Schweiz. I Savoie förekommer den i stort sett bara i Haute-Savoie, alltså området söder om Lac Léman. Allt som allt odlas den på cirka 100 hektar. Aromatiskt neutral men kan ändå visa komplexitet vid lägre skördeuttag. Crus: Crépy, Marignan, Marin, Ripaille.
Verdesse
Grön druvsort med små klasar av små bär. Verdesse uppskattar kalkrika marker och ger relativt fylliga viner av god kvalitet. På egen hand buteljeras vinerna som IGP Vin des Allobroges, eller så ingår de som minoritetspartner i blandningar av stilla och mousserande Savoie Abymes.
Molette
Här är det risk för förväxling eftersom molette också används som synonym för mondeuse blanche. Originalet är en lokal druvsort som först registrerades i Seyssel, där den också verkar ha sitt ursprung och uteslutande odlas. Enligt forskarna kan det röra sig om en spontan korsning mellan gringet och gouais blanc. Anses ge bleka neutrala viner av måttlig kvalitet.
Blå sorter
Mondeuse
Blå druvsort som är nära släkting med syrah. Den mognar relativt sent utan att mustvikterna blir särskilt höga. Viner av mondeuse är saftiga och svartpeppriga med smått bestämd tanninstruktur – ungefär som en tänkt mix av gamay, cabernet franc och syrah. Druvan trivs alldeles ypperligt på södersluttningarna i Combe de Savoie, i byar som Arbin, Saint-Jean de la Porte och Fréterive. Planteras allt mer, i nuläget växer den på ungefär 300 hektar.
Persan
Ursprunglig blå druvsort av god kvalitet som under flera decennier nästan var övergiven, men nu är på väg tillbaka tack vare hängivna odlare som Michel Grisard (återplanteringar på Domaine des Ardoisières) samt Domaine Giachino som gör en druvren version. Persan ger viner med mörk färg och aromrik frukt samt syra och tanninstruktur som lämpar sig för lagring.
Douce Noir
Lokal blå druva som var utbredd i Savoie innan vinlusen. Den mognar sent med hög syra och låga mustvikter och har tjocka skal som ger gott om tanniner. Förr i tiden växtre Douce Noir dessutom i Jura där den kallades corbeau, troligen tack vare sin mörka färg. Numera är den absolut mest odlad i Argentina under namnet bonarda, plus en mindre andel i Kalifornien som charbono. I Savoie odlas den numera bara på två hektar och ingår tillsammans med mondeuse och persan i en blandning (”Ma Douce”) av Domaine Giachino.
Gamay
Fanns i området som en druvsort bland andra redan innan vinlusen, men blev fick sitt genomslag med återplanteringarna efter phylloxeran. Odlas på 300 hektar i Savoie och buteljeras vanligen som IGP Vin des Allobroges, eller som Vin de France. Ingår tillsammans med poulsard i blandningen till mousserande rosa Bugey-Cerdon.
Pinot noir
Denna bekanting kom till Savoie från Bourgogne efter phylloxeran och odlas på cirka 50 hektar. Det är framförallt i grannområdet Bugey som pinot noir blivit en dominerande druvsort under 1900-talet.
Läsa mer om Savoie
Den brittiska vinskribenten Wink Lorch kom för några år sedan med en egenutgiven bok, ”Jura Wine”, som fått mängder av hyllningar och blivit det självklara standardverket om regionen. Efter att ha varit bosatt i Savoie på deltid de senaste tjugo åren publicerade hon i slutet av juli 2019 sin uppföljare ”Wines of the French Alps”. Den är minst lika efterlängtad.
kickstarter.com/projects/winklorch/wines-of-the-french-alps-savoie-bugey-and-beyond
winetravelmedia.com/product/wines-of-the-french-alps/
I boken presenteras numera legendariska nyckelpersoner som Michel Grisard (Prieuré Saint-Christophe) och senare efterföljare som Domaine Giachino, Domaine des Ardoisières och många andra. Totalt porträtteras omkring 120 producenter. Förutom Savoie och Bugey beskrivs också andra små alpnära områden som Isère, Hautes-Alpes och Diois. Vi ser mycket fram emot att Wink kommer på besök för seminarier och provningar senare i höst. Boken kommer finnas att beställa direkt till restaurang eller handlas på våra kontor i Stockholm, Malmö och Göteborg.
