Om vinbonden

Sud Revermont kallas den sydligaste, varmaste delen av Jura. Beläget ungefär femtio kilometer öster om Mâconnais kan området ses som ett slags spegelbild av södra Bourgogne. De små byarna har en tradition av blandat jordbruk, där vinrankor omges av andra grödor, orörd natur och massor av betesmark för Montbeliard-korna vars mjölk blir till den världsberömda comté-osten. Jordmånerna har också en hel del likheter i och med att klippformationerna består av marin kalksten, men Sud Revermont har en större andel av kalkrik märgel i skiftande färgskala. Allt sammantaget är förutsättningarna närmast idealiska för chardonnay, savagnin och pinot noir.

Här har det med början i 1990-talet vuxit fram en rörelse för vita viner som påminner starkt om chardonnay från Bourgogne i både stil och kvalitet, men med ett mer avslappnat förhållningssätt till status och prestige. Liksom i grannområdet handlar det om jäsning och lagring i ekfat som kontinuerligt toppas upp med vin – i motsats till den äldre traditionella stilen med delvis oxidativ påverkan under ett skyddande täcke av florjäst. Föregångare för den nya stilen, och för att vinifiera olika vinmarker separat, var Alain Labet.

Domaine Labet grundades 1974. Alains farfar och far hade tidigare under många år drivit blandat jordbruk i byn Rotalier med mindre vinodlingar och en liten plantskola. Alain och hans hustru Josie bestämde sig för att gå in helt för vin och startade med 2,5 hektar. Bit för bit växte egendomen till dagens tretton hektar. Redan från början var paret inne på att odla med ekologiska metoder, men de regniga och svåra årgångarna under 1980-talet tvingade fram en del kompromisser.

1997 anslöt sonen Julien Labet, efter att ha jobbat hos Ramonet i Chassagne-Montrachet och Hamilton Russel i Sydafrika. Inom kort lyckades han övertala Alain att byta ut en del av gårdens gamla ekliggare (foudres) mot små andrahands bourgognefat. När han dessutom ville gå vidare i naturlig riktning med lägre skördeuttag, ekologisk odling och minskad användning av svavel uppstod vissa slitningar. Gemensamt kom man då fram till lösningen att Julien skulle driva sin egen ”domän inom domänen”.

2012 var det så dags för Alain och Josie att pensionera sig och lämna över driften av gården till Julien och hans två yngre syskon Romain och Charline. Ovanligt nog är det här en domän där tre syskon är fullt aktiva i verksamheten. Charline är en erfaren vinmakare som bland annat arbetat i Chile, medan Romain tillbringar sina dagar ute vinmarkerna. Julien själv är ett knippe av energi, ständigt på språng och besatt av att utforska hur de olika jordarna kommer till uttryck i vinet.

Den burgundiska filosofin resulterar i tolv olika vita, där de allra flesta är upptoppad chardonnay, samt sex röda viner. De lägen som främst indikeras på etiketterna är Les Varrons, La Bardette, En Chalasse, En Billat, La Reine och Sur Charrière.

Domaine Labets flesta parceller – cirka 4,5 hektar – är belägna i Les Varrons. Jorden där består av en tyngre lera på berggrund av vit kalksten från de geologiska perioderna Bajocien och Bathonien. En del planteringar är yngre (dvs 1980-tal) medan andra är från början av efterkrigstiden, och några mer än 120 år gamla. Plantmaterialet har i stora delar förökats genom ett massalt urval som har sin historiska bakgrund i Alains farfars plantskola.

Andra lägen, som En Chalasse, La Bardette och Le Monceau, har en jordmån av grå märgel från Lias-perioden. De här lägena ger ypperliga förutsättningar för savagnin, en högsyrlig och kraftfull druvsort som Labet länge framställt i upptoppad version – Fleur de Savagnin En Chalasse – och som de traditionella vintyperna ”sous voile” och Vin Jaune.

Sedan 2013 är domänen ekologiskt certifierad under Ecocert, och de konstnärliga etiketterna från nuvarande generationen Labet syns på medvetna restauranger världen över. Flera besvärliga växtsäsonger kombinerat med massiv efterfrågan gör att allokeringarna har varit små, men kvaliteten har aldrig varit högre än nu.