Det är den sjätte september, druvorna är på vippen att mogna och skörden ska påbörjas inom några dagar. Vi besöker Mai och Kenji Hodgson i deras nya källare i Rablay-sur-Layon, där de flyttade in 2021. Genom åren har de bytt källare flera gånger, men nu känns det som de har hittat hem. Här finns gott om plats och goda möjligheter att organisera arbetet på ett praktiskt sätt. Temperaturen är naturligt sval, något som inte alltid är fallet i området kring floden Layon där det generellt är besvärligt att gräva djupa källare i den kompakta berggrunden av skiffer.
”En del väljer att buteljera innan sommaren för att undvika élevage under de varmaste månaderna. Andra väljer att installera luftkonditionering eller temperaturkontroll. För oss räcker det om källaren är sval och skörden sker under tidiga morgontimmarna. Ibland har vi valt att kyla ner musten över natten med torris, alltså frusen koldioxid.”
En form av kall débourbage?
“En lite rustikare version, kan man säga.”
”En varm årgång som 2019 tappade vi en del av de goda jäststammarna och fick en större tillväxt av de dåliga. Det är avgörande att jäsningen inte går över en viss temperatur.”
”Imorgon börjar vi plocka druvor med lite lägre mognad, men vi tänkte inte göra någon pet’nat den här gången. Det är lite för tidskrävande när det ändå blir så små volymer, och så blir det ju knepigt att fördela flaskorna. Det handlar om att prioritera den tid och energi vi har till förfogande. Pet’nat har ju också ett tak när det gäller priset. Visst, man kan låta flaskorna ligga tre år och det är såklart spännande! Men ändå kan pet’nat inte kosta som champagne, det finns liksom ingen efterfrågan på dyrare pet’nat. En del kolleger lägger ut degorgeringen av bubbel på en extern firma. Jag förstår varför, men det är inte den vägen vi vill gå.”
”Förra året hade vi både en stor skörd och ett par parceller där druvmognaden blockerades, så då passade det bra att göra pet’nat. Det blev helt enkelt en lösning på ett problem. Ibland är det vad vinmakning handlar om.”
Hur många är ni som skördar i år?
”Vanligen delar vi team med Philippe Delmée, då skördar vi varannan dag. I år ser det ut som att skörden kommer bli väldigt koncentrerad, både när det gäller tid och stora volymer. Så nu vi har tagit in ytterligare ett mindre team för att kunna skörda varje dag. Plockarna jobbar bara fram till elvatiden nu när det är hett, så det gäller att gå framåt snabbt. De dagarna vi har det mindre teamet gör vi en liten pressning. Om allt går vägen klarar vi det på två veckor.”
Hur många hektar är det ni skördar?
”Allt som allt odlar vi sex och ett halvt. Men en del av dem är unga rankor, så i produktion har vi kanske fem och ett halvt. De yngre rankorna ger mer, de äldre ger mindre.”
Hur stor andel är chenin blanc?
”Vi har en hektar med blå druvor, så resten är chenin. Bortåt fyra och en halv hektar. Jag vet inte varför vi har så mycket vitt! (skratt) Nyligen tog vi över en parcell i Les Noêls de Montbenault. Vi fick ett erbjudande och man säger inte nej till något sånt. Den är på ganska precis två hektar. Vi gjorde oss av med en halv hektar i samband med att vi började med den nya marken. Vi skippade en del grolleau och en parcell med chenin blanc som låg lite väl långt bort.”
Är det arrende eller förvärv?
”Den har vi köpt! Så det var ju bra också. Eller, jag hoppas att det var ett bra beslut (skratt) ”
”I det här fatet har vi Faia 2022. Under sommaren drabbades vi av en intensiv torka som gjorde att druvorna slutade mogna, den fenoliska utvecklingen var helt blockerad. Så, mot slutet av augusti, fick vi 40 millimeter regn. Det hjälpte druvorna att mogna klart. Vi fick en större volym än förväntat, men också en stor variation i druvmognad som gjorde det knepigt att avgöra hur vi skulle plocka skörden. En rad här, en rad där. Plocka! Vänta!”
”Hur som helst, fatet innehåller Faia och enbart Vieilles Vignes. Det är 100-åriga stockar i lieu-dit Le Mont i Faye d’Anjou. Dessutom har vi yngre och äldre rankor i Bellevue, här är det de äldre rankorna som är med.”
”Montbenault, alltså de nya rankorna, jäste i den där liggaren till vänster. Halvvägs genom jäsningen gick vinet igenom malo och det var inte mycket att göra åt, vi kunde ju inte tillsätta svavel eller nåt. Så jag drog om vinet till små fat, de till höger, och så jäste det ut. Teoretiskt sätt borde det ju ha jäst bättre i den större volymen. Sen börjar man fundera på, vad är egentligen skillnaden mellan den ena väggen och den andra?”
Bara omdragningen kanske räckte?
”Ja, så kan det absolut vara.”
”Vi funderar lite på att göra en separat cuvée av Faia Vieilles Vignes. Det vore intressant att kunna prova ett urval från de äldsta stockarna.”
Oavsett den kritiska diskussionen om variationer mellan faten, så smakar det ändå överlag väldigt gott om det nya. Vinerna är inte riktigt framme än, lite restsocker här, lite volatilsyra där. Men inget som direkt förändrar de fina aromerna. Hur ligger alkoholen i 22orna?
”Vi har inte gjort så mycket analyser än, men troligen ungefär tretton.”
”Här har vi första årgången Montbenault från ett nytt fat. Lite oväntat för 2022 hade vi frost på vårkanten i den här vingården. Så, från de två hektaren gjorde vi bara 20 hektoliter. Effekten blev att vinet blev riktigt koncentrerat, och med nära fjorton procent alkohol. Det kan vara ett skäl till att jäsningen hade lite svårt att gå hela vägen. Samtidigt har det massor av syra, jag upplever det som väldigt intensivt.”
En del fenoler eller tanniner i strukturen också.
Vilken slags press använder ni och hur lång tid tar pressningen?
”Det är en pneumatisk press där vi kör en presscykel om fyra timmar. Åt det långa hållet, men inte extremt länge – det finns de som pressar i sex timmar. Vi kör dagens första pressning mellan tolv och fyra och så en pressning till på kvällen.”
”Nästa vecka ska det bli svalare temperaturer så då kan vi plocka längre fram på dagen. De blå druvorna är nästan mogna, men de börjar angripas av insekter. Om vi skulle låta dem hänga så krävs det massor av sortering för att ta bort allt som är angripet, för att undvika bakterier som skapar ättikssyra. Då känns det säkrare att skörda lite åt det tidiga hållet.”
Vi plockade gamay redan imorse!
”Aha, så ni plockar också! Det var ju det vi hoppades att ni skulle göra (skratt)”
”Det här vinet är gjort på samma druvor som pet’naten. Vi tog undan en del av den musten och la den i ett litet och ganska nytt fat. Det blev inte alls dumt – om vi hade vetat det hade vi tagit mer.”
”Måttligt mogna druvor från yngre rankor där utvecklingen blockerades under högsommaren. Vi tänkte att det nog inte var tillräcklig kraft i musten, men det visade sig ju att vi hade fel.”
Det här skulle kunna vara Faia.
”Vi är inte riktigt säkra än, men det finns en möjlighet att vi lägger ihop Faia Jeunes Vignes med Montbenault. Det finns lite olika ideer om hur vi ska blanda. Jag vet heller inte om jag är redo att släppa ett vin under namnet eller etiketten Montbenault. Det behövs nog något år till för att lära känna vingården bättre och förstå hur bäst vi ska arbeta med den. Även om rankorna ser klart bättre ut i år än förra året.”
”När det gäller rött tänker vi oss att det blir en enda blandning av allting framöver. Mest grolleau, och lite cabernet. Sen hade vi en idé om att plantera syrah så det gjorde vi, 2020. Vi binder upp dem mot en enkel stör, som i Cornas. Vi lämnade fyra grenar kvar och det växer så det knakar. Men de lugnar väl ned sig efter hand, och då har de en bra stam”.
Mai: ”För oss handlar de röda vinerna mer om att det ska vara kul – vitt är så seriöst. Vi kände inte direkt för att plantera cab franc och inte heller pineau d’aunis. Men kallklimats-syrah, det kändes intressant och roligt!”
Vi ser fram emot att prova få syrah om några år. Förra året (2021) gjorde ni en separat cuvée av grolleau, La Grande Pièce. Den var oväntat mörk och koncentrerad!
”Ja precis! Det var frosten som gjorde koncentrationen i det lilla av druvorna som blev kvar.
”Den här grolleaun (2022) är raka motsatsen. Det var så mycket frukt! Helt annat slags årgång!”
Hur görs det här vinet?
”Hela druvklasar och två veckors maceration.”
”Nu provar vi Aussigouins 2021 från flaska.”
Floral! Hyacint, apelsinzest, kamomill. Några 21or saknar lite koncentration, men inte era.
”Det beror på. 2021 var ett år av frost, och en väldigt sval årgång. Jag kan tänka mig att de som hade större volymer på rankorna – och så då ingen sol – hade svårt att få druvorna mogna.”
Superfint ju. Också väldigt fint hur faten passar in i smakbilden. De florala tonerna verkar ha en del att göra med faten.
”Ja… Aussigouins låg helt och hållet i små fat, medan Faia delvis låg i foudre. Så visst är det lite tydligare fat i Aussigouins.”
Vad är åldern på rankorna här?
”De äldre är omkring 60 år, och de yngre femton år. Ungefär lika delar.”
Är alla faten 225-liters?
”Allt ligger i små fat. Några nya, de flesta använda. Vi roterar dem över en längre period, så om faten bara är i gott skick kan de hänga med i tio år. Det äldsta fick vi av René Mosse för elva-tolv år sen, och då hade de nog använt det i fem år redan. Det lustiga är att faten beter sig olika, och att vi känner igen hur de beter sig. Det där René Mosse-fatet, det är alltid bra!”
Fantastiskt hur de olika faten bidrar med olika pusselbitar i helheten. Det här är så…gott!
Men kanske femton procent nytt i det här vinet som vi sniffar på?
”Ja, kanske. Max femton.”
Det adderar nånting bra till mixen.
”Absolut. Jag tycker sällan att det är negativt med lite trä, åtminstone inte för den här druvsorten. Chenin blanc i en rostfri ståltank kan bli väl stramt. Bara druvorna har tillräckligt med kraft är det inget fel med lite fat. Av skiftande åldrar.”
Det känns ju vettigt att handla faten nya för att ha sitt eget vin i det från början. Visst, om man får ett använt fat av en kompis vars vin man gillar. Men så ska det hända vid rätt tillfälle…
”Trenden just nu handlar ju mycket om lera, om amforor och andra krukor. Vi har provat lite chenin på det viset, men det är fortfarande nytt så vi vet inte än. Det kan vara bra på sitt sätt, krukorna modifierar syran, men jag har inte koll på hur det går till rent kemiskt. Så vi fortsätter såklart med chenin i fat – vi kan det och vi gillar det.”
”Det är en annan sak med de röda vinerna i området. Vissa år blir bra, medan andra saknar lite precision i syran. Om någonting, så kan amforan hjälpa till med att mjuka upp finishen, att runda av det överflödiga i de röda. Det är så vi tänker.”
”Grolleau ’21 vinifierade vi rostfritt stål, men innan dess gjorde vi vår grolleau i fat. Till exempel 2018 tyckte vi att faten blev lite för mycket för vinet. Så krukorna blev för oss en kompromiss mellan det helt inerta och något som andas.”
”När det gäller chenin och ek så står valet mellan fat där stavarna böjts med ånga eller med eld. Det senare är det traditionella och det vi brukar föredra. För cirka fem år sen uppstod ett slags mikrotrend där många ville ha fat som skulle vara nya och så lite rostade som möjligt. Nu när folk har prövat det söker sig många tillbaka till lite mer rostning. Problemet med minimal rostning är att det understryker den gröna sidan i träets tanniner.”
”Det här är samma årgång, Faia 2021 från flaska.”
Vackert vin.
”Buteljering är väldigt känsligt när man jobbar utan svavel. Nu anlitar vi fiman där Florent Bejon jobbat i många år, de är duktiga och förstår sig på viner utan tillsatser.”
Är det några särskilda knep med deras buteljering?
”i princip är det inte några större olikheter mot maskinen vi hade. Det är alla de små detaljerna som gör skillnad, och de vet exakt vilken skruv ska dra åt eller justera. Vi är bra på att beskära och ta hand om vinrankor, men vi är inga tekniker.”
Lite som att mastra en färdig musikmix. De som jobbar med det är specialister och vet mest om vad som kan göras i det stadiet.
”Precis! Musiken är där! Nu ska den bara ner på skiva också!”
”Ett litet problem är att man måste boka sex månader i förväg. Då har vi några få datum att välja på eftersom vi liksom många andra buteljerar enligt månkalendern. I år landar vi på buteljering i november. Då är vinet i tankarna svalt, och det är mycket sällan storm i den månaden. Våren är mer oförutsägbar när det gäller vädret.”
Så, buteljering i november.
”Vi tänkte dra om vinerna från fat till tank den här veckan. Men även om rummet där tankarna står har en bra temperatur är vi oroliga för att det är för varmt i luften just nu. Nästa vecka ska det bli tio grader svalare, så vi flyttar nog vinerna då istället. Mitt i skörden!”
När vi provat klart i källaren åker vi med Kenji ut i vinmarkerna. Temperaturen toppade på 33 grader för några timmar sen och börjar nu framåt sjutiden så smått klinga av.
”Det här är alltså vår nya parcell i Les Noëls de Montbenault. Den sluttar så pass att jag får luta inåt när jag kör traktor här. Den är omgiven av skog på tre sidor, så det är väldigt bra.”
Vilka druvklasar! Enorma! Aningen brända på den här sidan.
”Ja den är den som vetter åt sydväst.”
Vackert med terrasserna som syns i bakgrunden. Ganska ovanligt här?
”Ja, jag tror inte de är särskilt gamla, de anlades så sent som på 1960-talet.”
Vi åker vidare till nästa parcell, Bellevue.
”Det här är vår nya plantering med rankor som vi satte för tre år sen. 0,7 hektar. Vi är i Bellevue och där borta syns Château de Bellevue, där har vi en hektar till. På andra sidan ligger Les Guinechiens. Marken här är sandig med röd lera.”
Vad heter det här läget?
”Det kallas Les Varennes. Ett väldigt vanligt namn, varenda kommun i Frankrike har nog en parcell som heter så.”
Fint att kunna balansera upp de äldre planteringarna med några yngre.
”Ja, det här kommer ingå i Faia. Faia Vieilles Vignes är bara 0,3 hektar.”
När ni är klara med skörden så vore det toppen att få en liten karta över de olika parcellerna, vilken areal och hur gamla de är. Oftast när vi åker på besök är det flera förändringar i markerna och det gäller för oss att hänga med i svängarna!
”Javisst, med den nya caven och marken i Montbenault är det helt klart att vårt centrum har förflyttats en bit. Det utvecklas med tiden, nyligen gjorde vi joss av med grolleau och en del chenin för att få mer tid över till Les Noëls de Montbenault.”
Vi ser fram emot att komma tillbaka i februari!
